Termokonduktivitet och andra fysikaliska egenskaper

Idag sken solen från en klar himmel och det kändes väldigt ovant. Nästan så att det stack i ögonen. De flesta har avslutat det praktiska arbetet med provtagningar, analyser och mätningar de senaste dagarna, och nu är packningen i full gång. Imorgon kommer vi att ”parkera” i isen, för att slippa sjögång och kunna lyfta tung utrustning och flytta lådorna med alla saker från labben till transportcontainrarna. Imorgon kväll ska allt vara packat, lastat och surrat för kraftig sjö, för då beger vi oss hemåt och går mot Barents hav, höststormarna och Tromsö.

Jag måste också berätta lite om vad min mesta splittingkollega i det blå tältet, Pedro Preto ”the thermo boy”, även kallad ”the mud man”, har gjort alla dessa veckor. När vi splittat en kärna i två halvor, har Pedro tagit hand om den ena halvan, den som vi inte tar några prover ifrån, och använt den för att mäta några olika fysikaliska egenskaper. Det intressanta för honom är bland annat hur väl sedimentet leder värme, och hur mycket det kan deformeras under ett visst tryck. Jag begriper bara en liten del av de mätningar och beräkningar som han och Matt O'Regan (hans handledare) gör, men tänkte i alla fall försöka berätta om ett par av de saker de gör i labbet.

Pedro med fallkonen och i bakgrunden Laura som beskriver sediment.

Termokonduktivitet, eller värmeledningsförmåga, varierar mycket mellan olika material, t.ex. metall (hög) och trä (låg). I sediment är variationen mindre, men har betydelse för bland annat i vilken utsträckning värme från jordens inre transporteras till ytan. Pedro mäter termokonduktivitet med hjälp av en sensor som placeras på sedimentytan, värms upp och samtidigt mäter hur mycket av värmen som överförs till sedimentet. Resultatet anges som watt per grad.

Sensor för att mäta termokonduktivitet.

Ett annat instrument han använder är en fallkon, som finns med olika tyngd och vinklar på spetsen. Konen får falla ner i sedimentet, och hur djupt den sjunker (i millimeter) räknas om till ett mått på hur styvt sedimentet är. På engelska kallas den här egenskapen för shear strength, och den svenska översättningen av det kan jag inte. Jag saknar internet och google ganska ofta här, kan jag bara säga.

Idag är det torsdag, så vi fick ärtsoppa med varm punsch och pannkakor med glass till middag. Veckans favorit för många! När dagarna är så lika och man jobbar vardag som helg, är det faktiskt de återkommande ärtsoppstorsdagarna och lördagsmiddagarna med dukar på borden, som gör att man känner veckorna passera.

Fallkon och sedimentkärna.

 
by Carina Johansson

This site is maintained by IGV – Department of Geological Sciences at Stockholm University
Web administrator ines.jakobsson@geo.su.se
Copyright © 2014 swerus-c3. All Rights Reserved.
Joomla! is Free Software released under the GNU General Public License.